På styrelsemötet ikväll spikade vi att KM 2012 kommer att gå på Ekelundsplanen, lördagen den 2 juni.
Precis som förra året avgörs KM i en hopp- och en agilityklass. Och KM i lätt hoppklass går, precis som det låter, på en enklare hoppbana med lägre hinder. Föraren bestämmer vilket av de båda klubbmästerskapen som ekipaget ska delta i.
Inbjudan kommer så fort det är klart med domare.
Kvällens happening i SAgK var årsmötet och det var både välbesökt och trevligt! 
Verksamhetsplanen som fastställdes kan du läsa här.
Självklart handlar agility inte först och främst om att handlern springer fort, utan om att hunden gör det. Men en startsnabb handler som klarar av snabba accelereringar och riktningsbyten har onekligen en fördel. För att klara av detta krävs en bra löpteknik, styrka, snabba reaktioner, koordination, balans och smidighet. Dessutom använder vi oss ofta av roteringar av överkroppen vilket för en otränad rygg kan leda till smärtor.
Alla har inte predispositionen för att bli elitidrottare men var och en av oss kan närma sig sin egen potential. Därför startar SAgK nu en studiecirkel för dig som vill komma igång med fysträning för agilityhandlern. Vi kommer att mjukstarta med att, under avslappnade former, titta på Leinonen och Linnas DVD: Agility för handlern. Innehåll:
När vi har sett filmen kommer vi att fundera över om det finns något vi skulle tycka var kul att pröva på? Och vi kommer att planera fortsatt cirkel utifrån vad vi känner för. Huvudsaken är att det känns roligt och lustfyllt.
Uppstart med film och inledande diskussion/planering kommer vi att ha den 3e februari klockan 18.30. Fortsatt cirkelverksamhet kommer att bedrivas på måndagskvällar och beräknas kosta runt 200 kr/person. Närmare former bestämmer vi själva.
Anmälan till: mija.jansson@zoologi.su.se
VARMT VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Solna agilityklubb har under 2011 arbetat för att bli en officiell klubb under Svenska Draghundsportförbundet som i sin tur även är medlemmar i Riksidrottsförbundet. I december 2011 beviljades vår ansökan och vi är nu en del av Svenska Draghundsportförbundet och därmed är även Solna agilityklubb medlemmar i Riksidrottsförbundet.
Varför vill Solna agilityklubb vara medlemmar i Svenska Draghundsportförbundet?
För att vi ser nyttan med den allsidiga träningen som ju draget ger både hund och inte minst föraren. Solna agilityklubb är en klubb där vi vill träna tävlingsinriktad agility och vårt motto är “Med fart, fläkt och lek mot framtida segrar”. För att stå högst i dagens konkurrens behöver både hund och förare vara i toppform. Om vi kan uppmuntra våra medlemmar att träna ytterligare fysiskt tror vi att det kan gynna agilityn i längden. Draget är en ypperlig träningsform under vinterhalvåret, då agilityn är som minst aktiv.
Vidare stämmer medlemskapet väl överrens om Solna agilityklubbs grundtanke att agility är en sport för människor tilsammans med sina hundar.
Våra medlemmar är också tävlingsinriktade, och att kunna tävla för vår klubb är en självklar del i klubbens utveckling.
Vad innebär ett medlemskap i Svenska Draghundsportförbundet?
Vårt medlemskap i Svenska Dragsportförbundet innebär att våra medlemmar kan tävla officiellt i drag för Solna agilityklubb och att vi kan anordna officiella tävlingar i drag. Detta gäller samtliga draggrenar: slädhundsstil och nordisk stil, som går på snö, samt de olika barmarksdiciplinerna. De innebär dock inte att vi kan tävla officiellt för Solna agilityklubb i andra grenar inom Svenska Brukshundklubben, som till exempel agility eller lydnad, då dessa grenar ej ligger under Svenska Draghundsportförbundet.
För oss som mindre klubb är även ett medlemskap i en riksorganisation en fördel när det gäller vidareutbildning av våra medlemar samt de administrativa rutinerna som erbjuds. Våra medlemmar kommer att registreras på IdrottsOnline som är det kostnadsfria medlemsregistret för klubbar anslutna till Riksidrottsförbundet. Detta innebär bland annat att vi som förening har möjlighet att söka LOK-stöd samt att skicka medlemmar på utbildningar genom Riksidrottsförbundet.
Är du intresserad av att veta mer om drag? Gå in på Svenska Draghundsportförbundets egen hemsida eller kontakta Eva Marie Wergård: em.wergard(a)gmail.com
Med fart, fläkt och lek mot framtida segrar
Vi har väl alla stått där på banvandringen och undrat vilken väg som egentligen är snabbast? Problemet är att det inte finns ett enkelt svar på det. Ekvationen mellan acceleration och antal meter verkar helt enkelt vara ett fall av att helheten är större än summan av delarna. Det är i alla fall så det känns. Men ett annat sätt att försöka svara på frågan om vilken väg som är snabbast är att helt enkelt testa det hela statistiskt. Då vet man liksom om känslan ledde en rätt eller fel.
Det statistiska testet är helt enkelt ett parat t-test och det är gjort för både vägval och försök, precis som förra gången. Banan vi körde på var en något ridhusmodifierad (#1-7 var autentiska) variant av:
Som synes finns två vägval mellan hinder 1 och 7. Det handlar om inner- (höger) eller ytter- (vänster) sväng efter #2 samt om inner- (först högersväng och sedan vänstersväng – serpentin) eller ytter- (först vänstersväng och sedan högersväng – serpentin) sväng på #4. Vi bedömde att det bara var rimligt att testa två möjliga vägar och vi bestämde oss för att ytter-ytter alternativt inner-inner kändes som de två mest rimliga vägarna.
Varje ekipage körde båda vägarna och genom att singla slant bestämde vi vilket ekipage som började med vilken väg. Men, precis som förra gången, visade det statistiska testet att det inte hade någon betydelse för resultatet vilken väg man började med.
Så här blev resultatet beträffande vägvalet (alla hundarna är largehundar utom Max som är en mediumhund):
| INNER | YTTER | |
| Daisy | 7.06 | 5.94 |
| Molle | 7.53 | 6.31 |
| Dex | 6.79 | 5.69 |
| Råttan | 7.40 | 6.62 |
| Max | 6.97 | 5.91 |
| Rasken | 6.59 | 5.69 |
| medel | 7.06 | 6.03 |
Som synes hade alla hundar bättre tider på ytter-ytter-vägen än på inner-inner-vägen. Resultatet är ytterst statistiskt signinfikant - det vill säga det är otroligt otroligt att detta skulle bero på rena slumpskäl.
Rasken fick pröva även de andra varianterna. Så här blev resultatet:
| #4 inner | #4 ytter | |
| #2 inner | 6.59 | 6.50 |
| #2 ytter | 6.85 | 5.69 |
De båda vägarna som börjar med innersväng kan nog anses vara livärdiga (inner-inner försöket var nämligen betydligt sämre än inner-ytter försöket). Ytter till inner är nästan en sekund sämre än ytter till ytter så det verkar inte (baserat på detta alldeles för lilla underlag) vara något lyckat alternativ.
Sammanfattningsvis kommer vi nog hålla oss till ytter-ytter svängen i dessa situationer i framtiden. Vi kom fram till några andra saker som vore relevanta att testa i sammanhanget:
To be continued…
